Hoppa till innehållet

103 391 anmälda bedrägerier på ett halvår: så undviker du falska webbutiker i jul

Anmälda bedrägerier minskade med 11 procent första halvåret 2026, men ligger kvar på historiskt höga nivåer. Konsumentverket varnar för Saga Stockholm, och Polisen för bluffannonser i sociala medier. Så skyddar du dig.

Välj en organisation så ger vi dem 50 % av vår provision.

Bankkort som ligger på tangentbordet till en bärbar dator
Foto: Shixart1985 on Wikimedia Commons (CC BY 2.0)

Under första halvåret 2026 anmäldes 103 391 bedrägeribrott i Sverige, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Det är 12 655 färre än samma period i fjol, en minskning med 11 procent. Men Riksbanken konstaterar att antalet fortfarande ligger på historiskt höga nivåer, och nu inför Black Week och julhandeln varnar både Polisen och Konsumentverket för falska webbutiker och bluffannonser.

Vad siffrorna visar

Enligt Brå var kortbedrägeri utan fysiskt kort en av de typer som minskade mest, med 15 procent jämfört med första halvåret 2025. Efter en nedgång under 2020 till 2022 ökade de anmälda bedrägerierna igen fram till 2025.

Riksbanken skriver i sin betalningsrapport för 2026 att bedragarna sedan 2024 får med sig allt lägre summor när de lyckas. Bankerna presenterade i maj 2024 ett åtgärdspaket via Bankföreningen, där kunder bland annat kan sätta beloppsgränser och tidsfördröjning på vissa överföringar. Samtidigt pekar Riksbanken på att bedrägerier via social manipulation har ökat i Europa, särskilt vid kontoöverföringar.

Falska butiker inför jul

Den 9 november 2026 satte Konsumentverket upp klädföretaget Saga Stockholm på sin varningslista. Många kunder upptäckte att den fysiska butiken som angavs inte fanns, var missnöjda med kvaliteten och kunde inte nå företaget. Butiken på den adress som uppgavs på webbplatsen hade ingenting med företaget att göra, och kunder som ville returnera hänvisades till USA.

Polisen beskriver hur annonser i sociala medier kan leda till falska webbutiker. Reklamen ser ut att komma från företag du känner igen, men domännamnet kan vara manipulerat, och bedragarna använder bilder och filmer av kända personer. Risken är att du aldrig får varan, får en kopia eller råkar ut för nätfiske där kortuppgifter stjäls.

Räkneexempel

Du ser en annons på Instagram för en vinterjacka för 699 kr. I butikerna kostar samma modell omkring tre gånger så mycket. Länken går till en snygg sajt med svensk text, men adressen slutar på ett ovanligt domännamn. Du betalar med ditt lönekort. Jackan kommer aldrig, och veckan efter dras 2 400 kr i köp du inte gjort. Hade kortet varit spärrat för internetköp utom när du själv låser upp det, som Polisen rekommenderar, hade de senare köpen inte gått igenom. Och med ett separat kort för nätköp hade lönekontot inte påverkats.

Så gör du

  1. Klicka inte på länkar i sms, mejl eller annonser. Sök själv upp företaget och granska huvuddomänen i adressfältet.
  2. Kolla omdömen, stavfel, blandade språk, kontaktuppgifter och om butiken finns på Konsumentverkets varningslista. Konsumentverket tipsar också om att bildgoogla produktbilderna.
  3. Spärra kortet för internet- och utlandsköp i bankens app och öppna bara när du handlar. Använd gärna ett kort som inte är kopplat till lönekontot.
  4. Logga aldrig in med BankID eller lämna ut koder på uppmaning av någon som kontaktar dig. Lägg på om du är osäker.
  5. Har du blivit lurad: ring banken direkt för att spärra kortet och försöka stoppa transaktionen, spara all bevisning och gör sedan en polisanmälan.

Vanliga frågor

Vilket nummer ringer jag? 112 om brottet pågår eller om polisen behövs på plats snabbt, annars 114 14. Polisen vill att du spärrat kortet hos banken innan du polisanmäler ett kortbedrägeri.

Får jag tillbaka pengarna? Det beror på hur du betalade och vad banken bedömer. Har du betalat med kreditkort eller faktura kan du också ha en invändningsrätt mot kreditgivaren enligt konsumentkreditlagen.

Jag ska sälja något via en annons på nätet. Vad ska jag se upp med? Polisen varnar för köpare som kräver att du skickar med ett visst fraktbolag och betalar frakten först, eller som skickar en länk. Du väljer själv fraktbolag, och frakten bör betalas av köparen.

Min mamma blev uppringd av "banken". Vad säger jag till henne? Polisens kampanj Våga vara otrevlig riktar sig främst till personer över 60. Rådet är att lägga på, inte logga in och aldrig släppa in någon som vill hämta kort eller värdesaker. Polisen och banken gör aldrig så.

Skydda dig digitalt

En lösenordshanterare som NordPass gör det lättare att ha unika lösenord, och F-Secure säljer säkerhetsprogram för dator och mobil. Inget program ersätter sunt förnuft. Läs också hur du kollar att en Black Friday-rabatt är äkta. Koder och erbjudanden kan sluta gälla när som helst.

När du handlar via Promo Magpie går en del av provisionen som butiken betalar oss till den organisation eller förening du väljer. Du betalar samma pris.

Källor: Brå: Anmälda brott första halvåret 2026, 16 juli 2026, Riksbanken: Betalningsrapport 2026, Konsumentverket: Varning för Saga Stockholm, 9 november 2026, Polisen: Annonsbedrägeri, Polisen: Kortbedrägeri, Polisen: Våga vara otrevlig, Konsumentverket: Invändningsrätt

Känn till dina rättigheter

Mer om dina rättigheter när du handlar

Torsdagsmejlet

Varje torsdag: de bästa koderna från varumärkena du handlar hos. När du har registrerat dig väljer du varumärken och om du vill ha koder, heta erbjudanden, fri frakt eller studenterbjudanden. Ingen spam, avregistrera dig med ett klick.

Vi mejlar dig en länk så att du kan bekräfta och välja vad du vill få. Vi använder bara din e-post till de mejl du ber om. Integritetspolicy.

Läs vidare

Välj en organisation eller förening att stötta · vi ger den 50 % av vår provision, utan kostnad för digVälj